Eniro-problem dåliga nyheter för bankerna

Sökföretaget Eniro ENRO -0,87% har fortfarande en nettoskuld på över 2 miljarder kronor. Och bolagets sänkta prognoser är dåliga nyheter för bolagets långivare, de svenska storbankerna.

Eniros svaga resultatutveckling innebär sannolikt att bolaget redan bryter mot sitt låneavtal. Den interna utredningen av redovisningsproblemen hos Eniro görs av PWC och omfattar Eniros alla bolag – alltså även Norge, Danmark, Finland och Polen. Resultatet av den fortsatta utredningen beräknas vara avslutad i mitten av september.

Men den granskning av Eniros årsredovisningar och delårsrapporter som SvD Näringsliv gjort visar att problemen med Eniros försäljning och resultat kan vara betydligt större än vad styrelsen kommunicerade i fredags.

För Eniros långivare är det dåliga nyheter. Eniro har länge haft stora skulder. Tidigare hade sju banker lånat ut pengar till söktjänstföretaget. Däribland samtliga svenska storbanker – Nordea NDA SEK +0,26%, Handelsbanken SHB A -0,34%, SEB SEB A 0,00% och Swedbank SWED A +0,10% – plus ett antal nordiska och engelska banker. Men för ett par år sedan hoppade en bank av konsortiet. Vilken är dock inte bekräftat men banken kan ha gjort ett bra val att dra sig ur i ett tidigare skede.

Eniro har fortfarande en nettoskuld på över 2 miljarder kronor som ska betalas med runt 375 miljoner kronor per år. Då bolaget sänkt sin resultatprognos med 150 miljoner kronor till 700 miljoner kronor för helåret blir skuldberget svårt att bära för Eniro.

Bolagets nya skuldsättning når då nämligen över tre gånger Eniros väntade resultat. Den kvoten bryter mot de villkor som Eniro måste uppfylla för att kunna dela ut pengar till de aktieägare som har preferensaktier. Men en inställd utdelning är bara ett av problemen.

Under första halvåret 2014 hade bolaget ett kassaflöde, som visar hur den underliggande verksamheten går, på 121 miljoner kronor. Fortsätter den svaga utvecklingen under andra halvåret ser det mörkt ut eftersom bolaget måste betala den obligatoriska amorteringen på runt 180 miljoner kronor till bankerna. Det fanns enbart 131 miljoner kronor i kassan vid halvårsskiftet. Därmed är det svårt att se hur bolaget ska klara av detta utan förändrade krav från bankerna samt en inställd utdelning på preferensaktierna, som SvD Näringsliv skrivit om i tidigare artiklar. Alternativet är en nyemission, att gå ut och be ägarna om mer pengar för att kunna fortsätta amortera till långivarna.


Patricia Hedelius